Klockan har passerat halv fem på eftermiddagen och jag är på väg hem med matkassar från ICA. Vädret har varit vackert idag. Så galet vackert. Och ljuset ett helt annat än i december. Jag känner mig vaken. Kör ut med havet och bestämmer mig för att svänga av och parkera. Ta fram mobilkameran. Jag går i det frostfrasiga gräset med blicken mot havet och blir alldeles betagen. Detta hav. Denna solnedgång. Stillhet. Några kanadagäss tjattrar plötsligt och jag tar lite bilder när de elegant seglar ut över viken. Sedan står jag bara där. Tar bild efter bild och kan inte äta mig mätt. Det är så ljuvligt vackert alltsammans.
Vi skulle kunna kalla det en kärlekshistoria. En spröd och finstämd. Nästan lite blygt trängtande och alldeles oskyldigt trevande. Och strax där in under ytan väntar passionen på att blomma ut i all sin prakt. I all sin härlighet.
Jag och havet. Det finns onekligen något där. Jag brukar skämtsamt påstå att jag nog varit någon form av sjökapten i ett tidigare liv eftersom allt med havet tilltalar mig så starkt. Att tonen är skämtsam är förstås bara ett alibi så att folk inte ska tro att jag på riktigt känner mig reinkarnerard. Innerst inne är jag djupt allvarlig.
Jag upptäckte stand-up-paddling (SUP) förra sommaren. Det gick efter den där allra första provturen inte att sluta längta efter det där paddlandet. Själva tanken på att jag plötsligt kunde ta mig runt längs kusterna, med lätthet utforska kobbar och skär och glida fram nästan ljudlöst i för mig vanligtvis otillgänglig natur bet sig helt fast. Under resten av sommaren var jag hela tiden redo för nästa fix, nästa rus. Nästa tillfälle att få paddla. När det fanns möjlighet och vädrets makter var med mig hyrde jag bräda per timme här i Åsa och gav mig ut längs kusten. Efteråt längtade jag ut igen. Och igen.
Igår köpte jag så äntligen min första egna SUP-bräda. Jag åkte in butiken i Varberg, valde bräda och paddel, betalade, spände fast brädan på takräcket och åkte hem med ett leende på läpparna och en glädjeorkan i hjärtat.
Havet, det är du och jag nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar